tisdag 29 mars 2016

TILLBAKA FRÅN BLÅKULLA



Medan jag förberedde mig för att åka till blåkulla så ägnade jag mig åt det blåaste av blått nämligen att klippa jeans.
En matta stod på tur och det var många jeans som skulle slaktas.
Man kan ju undra när man håller på var allt ludd kommer ifrån. Jag tycker att man blir lika chockad varje gång trots att man gjort det så många gånger.
Naveln blir blå, slemhinnorna blir blå, inuti fickorna är det blått, vävstolen bli blå, hela huset täcks sakta men säker av ett blått, fluffigt ludd.
Jag är så tacksam att jag har en förstående och tolerant sambo!
Han blev väl kanske inte lika lycklig när han insåg att ett par av hans gamla jeans också hade gått till slakt... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar