MER BLÅTT

Jag har fastnat i en blå fas. 

Den här gången satte jag upp en väldans massa meter mattvarp eftersom jag dels varit lite mattvävssugen och dels faktiskt behöver lite mattor själv.
Till mig själv visade det sig att jag inte hade materiel så det får vänta.

Jag kom då på den briljanta idén om att jag skulle plocka in en ros i mattan med hjälp av rosa trasor på en vit botten.
Jag hade en vacker vision om att denna matta skulle bandkantas med ett rosenmönstrat tyg och göra sig ypperligt på ett somrigt såpskurat trägolv.
Hör ni vad vackert det låter!
Jag döper genast mattan till "Rosen" och sätter full av visioner igång. Så sakteliga när rosen börjar växa fram så bildas arbetsnamnet om och den får namnet "Leverfläcken" istället.
Ja, ni kan säkert med hjälp av er fantasi gissa varför...
Häpp... bara att plocka fram saxen och inse att några rosor blev det då rakt inte. Leverfläckar på ett såpskurat trägolv känns inte lika lockande. 

Lustigt nog så har jag fortfarande den inspirativa ångan uppe och bestämmer mig för att inplockade hjärtan nog både är enkelt och vackert.
Jag ser framför mig ganska stora hjärtan och letar fram ett vackert linnetyg som jag klipper fina inplocksremsor av.
Nytt försök och nytt arbetsnamn. "Linnehjärtan". Hör ni vad vackert det återigen låter!
Jag plockar in och något växer fram. Det är inte hjärtan som växer fram... Det som växer fram påminner snarare om de rumpavtryck som bildas när man sätter sig i snön.
Inte heller detta känns lockande på ett såpskurat golv...
Fram med saxen igen...
Nu har inspirationen flyttat långt bort. Den meddelade att den inte tänker visa sig på ett bra tag. Tack och hej!

Det får helt enkelt bli något högst traditionellt och randigt. Och medans jag fortfarande är lite luddigt blå efter att ha vävt med jeans så får det väl bli en blå matta till.